Stockholm Centre for Commercial Law

Lars Heuman

Professor emeritus / Processrätt


Resumé

Publikationer

Engelska

Böcker

The Swedish Arbitration Act of 1999, Five Years on: A critical Review of Strengths and Weaknesses, Editors Lars Heuman and Sigvard Jarvin, Juris Net, LCC, 2004.

Arbitration Law of Sweden, Practice and Procedure, Juris Publishing, New York 2001.

Current Issues in Swedish Arbitration, Kluwer and Juristförlaget, 1990.

Artiklar

May procedural statements made by the arbitrators or parties be ineffective due to lack of clarity? Svensk juristtidning 2017 p. 416 – 433.

The New York Convention and Suspending the Enforcement of an Arbitral Award on the Basis of Pendning Setting-aside Proceedings, Essays in Honour of Michael Bogdan, Juristförlaget i Lund 2012, page 121- 136.

Are Parties Entitled to Agree on the Application of the UNCITRAL Model Law in a contract Providing for Arbitration in Sweden, Between East and West: Essays in honour of Ulf Franke, Juris Net, LLC 2010, page 195 – 212.

Objectivity in Swedish Criminal Proceedings, Scandinavian Studies in Law, Volume 51, 2007, p. 213.

Swedish Supreme Court Refuses to Enforce an Arbitral Award Pursuant to the Public Policy Provision of the New Convention, (co author Millqvist), Journal of International Arbitration, Volume 20 (2003), p. 493.

Power of Attorney in Swedish Arbitration, Swedish and International Arbitration 1994 p. 45

Transplanting Arbitral Processes into Civil Procedure – a Swedish Perspective, Civil Justice Quarterly, Vol. 7, 1988. p. 156. Sweet & Maxwell

Can Consumer Protection be Strengthened through the Law of Evidence? Law and the Weaker Party, An Anglo-Swedish Comparative Study, Professional Books Ltd 1989, p. 215.

Kinesiska

Arbitration Law of Sweden, Practice and Procedure, Translated into Chinese 2012, Law Press Beijing, 673 pages.

Svenska

Böcker

Målsägande, Akademisk avhandling, Norstedts 1973.

Reklamationsnämnder och försäkringsnämnder, Norstedts 1980.

Rättshjälp och pilotfall, Juridiska föreningen i Lund 1982.

Skriftligt hovrättsförfarande, Juridiska föreningen i Lund 1984.

Advokatsamfundets skiljedomsprövning av arvodestvister mellan advokater och klienter, Juristförlaget 1986.

Advokatens rättsutredningar, Juristförlaget 1987.

Argumentationsformer inom processrätten, Rättsfall och Andra rättskällor (medförfattare: Peter Westberg) Juristförlaget i Lund, 2 upplagan

Skiljemannarätt, Norstedts juridik 1999.

Bevisbörda och beviskrav i tvistemål, Norstedts juridik 2005.

Finna rätt, Juristens källmaterial och arbetsmetoder (med andra författare) Kap 6 om rättpraxis, 15 upplagan, Norstedts Juridik 2020 (under tryckning).

Process- och straffrätt för juridisk översiktskurs, 24 upplagan 2014.

Specialprocess, Utsökning och konkurs, 8 upplagan, Norstedts 2020.

Rättegång, Fjärde häftet, (Med Ekelöf och Edelstam) Sjunde upplagan, Norstedts juridik 2009.

God advokatsed, Jure 2013.

Rättegång, Första häftet, (Med Ekelöf, Edelstam och Pauli) Nionde upplagan, Wolters Kluwer 2015.

Metoder för rättstillämpning och lagtolkning, Generaliseringar, logik och argumentation, Jure 2018.

Kinesiska

Arbitration Law of Sweden, Law Press China (under print)

 

Uppsatser

 

Rättsteori

Värdet av en stabil praxis och behovet av en omläggning av praxis, SvJT 2020 s. 453 ff.

Stegvis och argumentationsvis uppbyggda prejudikat samt negativa rättsgrundsatser JT 2017-18 s. 307 ff.

Prejudikat som innehåller konkretiseringar av rekvisit eller rättsgrundsatser som består av

tillräckliga eller nödvändiga betingelser, JT 2015-16 s. 679 ff.

Konsensus – ett försåtligt begrepp vid bedömning av beslutskvalité, Festskrift till Christian Diesen, Norstedts juridik 2014, s. 207 ff.

Språklig tolkning av juridiska texter JT 2014 – 15 s. 569 ff.

Begreppen behov, samverkan och ansvar som lagstiftningsinstrument på processrättens område, Juridiska Fakulteten i Stockholm 100 år. En minnesskrift. Stockholm: EO grafiska, 2007, s. 194 ff.

Prejudikattolkning av kortfattade domar och betalning som eftergift, JT 2006 – 07 s. 592 ff.

Avvägningsrekvisit och möjligheten för en domstol att avvisa en fastställelsetalan när käranden kan föra fullgörelsetalan? JT 2006 – 07 s. 837 ff.

Processrätten och den digitala tekniken, Festskrift till Peter Seipel. Norstedts 2006, s. 249 ff.

Tolkning av prejudikat som bygger på felaktig rättstillämpning, Festskrift till Rune Lavin. Juristförlaget i Lund 2006, s. 93 ff.

Hjälpvetenskapernas betydelse för rättstillämpningen och rättsvetenskapen. JT 2005-06 s. 768 ff.

Myndigheternas motiveringsplikt, Festskrift till Hans Ragnemalm. Juristförlaget i Lund 2005, s. 123 ff.

Fördjupning och vidsyn – En avtalsrättslig studie av några kreativitetsinstrument och argumentationsformer, JT 2002-03 s. 522 ff.

Lagstiftarens och forskarens de-lege-ferenda argumentation, Lex ferenda, Rättsvetenskapliga studier av forskare vid Stockholms universitet, Juristförlaget 1996, s. 85 ff.

Högsta domstolens prejudikatnedbrytande verksamhet, Festskrift till Per Olof Bolding, Juristförlaget JF AB 1992, s. 201 ff.

Civilprocess

Slutregleringsklausuler i stadfästa förlikningsavtal, Festskrift till Göran Millqvist, Jure 2019 s. 287 ff.

Finns det en processuell omöjlighetslära, Festskrift till Stefan Lindskog, Jure 2018, s. 261 ff.

Hur begränsas aktieägarmajoritetens processuella möjligheter att missbruka sin makt mot minoriteten? JT 2015 – 16 s. 505 ff.

Kan en part förvägras kostnadsersättning på grund av att han utfört sin talan oombedd? Särskilt om en parts rätt till kostnadsersättning för arbete som nedlagts för att motpartens ansökan om prövningstill stånd ska avslås, Vänbok till Ronney Hagelberg, Jure 2016, s. 67 ff.

Advokatsamfundets disciplinverksamhet: utredningsskyldighet, subjektiv tolkning av nämndbeslut och normbildning, JT 2014 – 15 s. 295 ff.

Sammanblandning av bevisfrågor och rättsfrågor vid underlåtenhetsansvar, SvJT 2014 s. 357 ff.

Kan parter träffa avtal om hur civilrättsliga och processuella regler skall tillämpas? JT 2011-

12 s. 336 ff.

Villkorade yrkanden, Festskrift till Torkel Gregow, Norstedts Juridik AB, 2010, s. 77 ff.

Ändringsdispens, JT 2009 – 10 s. 590 ff.

Skyldighet för en part att lämna en förteckning över de skriftliga bevis han innehar, Vänbok till Bertil Södermark, Norstedts juridik 2009, s. 213 ff.

Rättsbildning och fullföljdsförbud, Festskrift till Hans-Heinrich Vogel, Juristförlaget i Lund 2008, s. 155 ff.

Bör reglerna om grupptalan ändras, JT 2007 – 08 s. 829 ff.

Skyldigheten enligt RB 17:3 att göra förnekanden och kontradiktoriska och konträra åberopanden, JT 2007 – 08 s. 909 ff.

Kravet på prövningstillstånd för att hovrätten skall bedöma ett tvistemål, JT 2007 – 08 s. 585 ff.

Officialprövning eller åberopsskyldighet vid tillämpningen av preklusionsregler, JT 2006 – 07 s. 57 ff.

Kan parter få en förlikning stadfäst då denna omfattar frågor som är föremål för prövning i en annan rättegång? JT 2003 – 04 s. 621 ff.

Kan en kärande ändra sin fullgörelsetalan till fastställelsetalan? JT 2003 – 04 s. 360 ff.

Den långsamma rättskipningens orsaker och skadeverkningar i dispositiva tvistemål, JT 2000 – 01 s. 724 ff.

I vilken mån bör rättens tolkningsverksamhet vara parts- eller domstolsvänlig, JT 1999 – 2000 559 ff.

Rättegångsbalken och alternativa tvistlösningsmetoder, SvJT 1999 s. 476 ff.

Editionsföreläggande avseende ADB-baserad information och proportionalitetsgrundsatsen. JT 1999 – 2000 s. 152 ff.

En intellektuell rockad eller rätten att förlora en process. Rättsfall att minnas. Norstedts Juridik AB 1997, s. 401 ff.

Skäligt ombudsarvode i tvistemål där klienten inte beviljats rättshjälp, JT 1997 – 98 s. 796 ff.

Verkningar av medgivanden och vitsordanden som bygger på felaktiga förutsättningar. JT 1996 – 97 s. 21 ff.

Editionssökandens moment 22 och yrkeshemligheter, JT 1995 – 96 s. 449 ff.

Muntlighet, skriftlighet och saklighet, Retorik & Rätt. Iustus Förlag AB 1994, s. 173 ff.

Preklusionsrisken vid bevissäkringspassivitet, SvJT 1993 s. 246 ff.

Recension, Bengt Lindell, Processuell preklusion av nya omständigheter eller bevis rörande saken, JT 1993 – 94 s. 612 ff.

Recension, Lennart Pålsson, Luganokonventionen, Norstedts juridik 1992 , JT 1992 – 93 s. 193 ff.

Bör rätten bedriva processledning innan den tillämpar en icke åberopad rättsregel? JT 1992 – 93 s. 919 ff.

Förbudet att åberopa förlikningserbjudande inför rätta, SvJT 1991 s. 87 ff.

Kan en part kringgå förbudet att åberopa ny bevisning i hovrätten genom att söka hjälp av en ordinär intervenient? JT 1991 – 92 s. 706 ff.

Editionsförelägganden i civilprocesser och skiljetvister, Del I. JT 1989 – 90 s. 3 ff.

Bevisupptagning under förberedelsen i syfte att främja förlikningsverksamheten: Process och exekution. Vänbok till Robert Boman. Iustus Förlag AB 1990, s. 137 ff.

Processformer i Norden: skriftlige eller muntlige, Nordiskt juristmöte, Oslo 1984, Del II. (debattinlägg) s. 402.

Återvinningsmöjligheter – hur mycket skall utredas? Advokaten 1984 s. 25 ff.

En fråga om litis pendens, SvJT 1977 s. 241 ff.

Straffprocess

Får gärningsbeskrivningar tolkas med varierande metoder, Festskrift till Suzanne Wennberg, Norstedts 2009, s. 109 ff.

Vilka beviskrav gäller eller bör gälla för användningen av tvångsmedel? SvJT 2007 s. 141 ff.

Är vaga och oklara gärningsbeskrivningar godtagbara enligt Europakonventionen? JT 2005 – 06 s. 536 ff.

Grundsatsen om kontradiktoriskt förfarande och principen om bevisomedelbarhet, Festskrift till Per Henrik Lindblom, Iustus Förlag AB 2004, s. 261 ff.

Domarens och åklagarens skyldighet att vara objektiva, JT 2004 – 05 s. 42 ff.

Digitala förundersökningar och behovet av lagstiftning, JT 2003 – 04 s. 246 ff.

Försvararens tillgång till digitala förundersökningar, JT 2002 – 03 s. 522 ff.

Ulf Lundqvist: Bevisförbud. En undersökning av möjligheterna att avvisa oegentligt åtkommen bevisning i brottmålsrättegång, JT 1998 – 99 s. 228 ff.

Fråntas utlänningar och invandrare rätten att försvara sig genom att de inte får förundersökningsprotokoll och domar översatta? JT 1992 – 93 s. 538 ff.

Eninstansförfarande i bötesmål. En välkommen besparingsreform eller en kapitulation för det rättsstatliga kravet på att oriktigt fällande domar måste undvikas? JT 1992 – 93 s. 592 ff.

Kringgås principen om åklagarens bevisbörda? Festskrift till Lars Welamson. Norstedts Förlag AB 1987, s. 251 ff.

Otillåtna inskränkningar av bevisföringen och bevisvärderingen, Advokaten 1986 s. 40 ff.

EKO-domstolar, Advokaten 1984 s. 201 ff.

Vittnesförhör i hovrätten får inte inskränkas, Advokaten 1984 s. 481 ff.

Kan en fällande brottmålsdom grundas på polisprotokoll? Advokaten 1983 s. 219 ff.

Vilka rättsverkningar har processhandlingar som åklagaren företar till förmån för den åtalade? SvJT 1982 s. 35 ff.

Reformfrågor rörande målsäganderätten, SvJT 1977 s. 241 ff.

Skiljeförfarande

Har det skett om omsvängning eller en omläggning av praxis från en restriktiv till en extensiv tillämpning av skiljeavtal? SvJT 2019 s. 534 ff.

Kan en skiljenämnds behörighet grundas på att svaranden aldrig hört av sig under förfarandet? JT 2018-19 s. 416 ff.

May procedural statements made by arbitrators or parties be ineffective due to lack of clarity? SvJT 2017 s. 416 – 433 ff.

Undantag från påståendedoktrinen och regeln att en skiljeklausul endast avser avtalet, JT 2017-18 s. 899 ff

Vilken betydelse har prejudikat om domvilloklagan för bedömningen av klandermål rörande handläggningsfel? JT Del I 2016-17 s. 729- 743 och Del II s. 985 – 1007.

Hur bedöms svarandens invändningar vid tillämpning av påståendedoktrinen? JT 2016 – 17 s. 194 ff.

Översyn av lagen om skiljeförfarande, JT 2014 – 15 s. 439 ff.

I vilken omfattning kan en part enligt LSF 5 § förlora rätten att åberopa ett skiljeavtal om han handlar i strid mot detta avtal? JT 2013 – 14 s. 423 ff.

Skiljemäns behörighet att i en skiljedom avgöra frågor som endast täcks av skiljeavtalet, men inte av huvudavtalet, Festskrift till Gustav Möller, JFFT 2011 s. 459 ff.

Bevisbördan för skiljeavtal och tolkningsresonemang som grund för skiljebundenhet, JT 2011-12 s. 650 ff.

Åberopsskyldigheten för en part som vill protestera mot skiljemännens handläggning i syfte

att förbehålla sig klanderrätt, JT 2011 – 12 s. 927 ff.

Svensk domsrätt på skiljedomsrättens område, JT 2010 – 11 s. 948 ff.

Vilken beviskravsbetydelse har separabilitetsprincipen, påståendedoktrinen och anknytningsdoktrinen för bedömningen av behörighetsfrågor inom skiljedomsrätten? JT 2009 – 10 s. 335 – 361 ff.

Är konkursboet bundet av ett skiljeavtal som gäldenären ingått före konkursen? JT 2008 – 09 s. 374 ff.

Är kraven på en begäran om skiljedomsprövning högt eller lågt ställda? JT 2006 – 07 s. 433. ff

Kan ett utomstående rättssubjekt träda in eller tvingas in i ett pågående skiljeförfarande? JT 2003 – 04 s. 146 ff.

Förhandsbedömningar och skiljemannajäv, JT 2001 – 02 s. 663 ff

Kan ett fullgörelseåläggande eller förbud meddelat av skiljemän vitessanktioneras? JT 2000 – 01 s. 956 ff.

Tystnadsplikt och underlåtenhet att ställa säkerhet i skiljetvist, JT 2000 – 01 s. 662 ff.

Kan parter göra en förlikning exigibel genom att låta en skiljeman stadfästa den i en dom? JT 1999 – 00 s. 912 ff.

Skiljemäns rätt att komplettera avtal, Festskrift till Ulf K. Nordenson. Jure AB 1999, s. 179 ff.

Singularsuccessor bunden av skiljeklausul enligt nytt HD-fall, JT 1997 – 98 s. 533 ff.

Skyldighet för part som beviljats kvarstad att påkalla skiljeförfarande inom den i RB 15:7 ff angivna fristen, JT 1997 – 98 s. 231 ff.

Delgivning av påkallelseskrift i skiljeförfarande, JT 1996 – 97 s. 459 ff.

Avgående skiljemans rätt till ersättning, JT 1995 – 96 s. 849 ff.

Omfattar skiljedomens rättskraft i entreprenadtvister icke bedömda ersättningskrav? JT 1992 – 93 s. 926 ff.

Rättelse av skiljedom, Svensk och internationell skiljedom 1992 s. 19 ff.

Rättegångskostnadsfällan för käranden då han inleder process i strid mot en skiljeklausul, JT 1991 – 92 s. 327 ff.

Rättskraftsverkan av domstolsbeslut varigenom talan avvisats på grund av skiljedomsklausul, Doctrine of separability. JT 1990 – 91 s. 692 ff.

Skiljemäns rätt att avskriva mål, JT 1990 – 91 s. 306 ff.

Skiljenämnds rätt att ex officio utdöma ränta på kostnadsersättningar, Svensk och internationell skiljedom 1989 s. 39 ff.

Editionsförlägganden i civilprocesser och skiljetvister, Del II, JT 1989 – 1990 s. 233 ff.

Kan ostridiga betalningsanspråk undantas från skiljeförfarande, Svensk och internationell skiljedom 1988 s. 7 ff.

Domstolsförhör i skiljetvist, Svensk och internationell skiljedom 1987 s. 29 ff.

Skiljemannalagen – Bakgrund och utveckling, Svensk och internationell skiljedom 1986 s. 6 ff

Fråga om skiljeavtals giltighet vid singularsuccession, Festskrift till Sveriges Advokatsamfund 1887-1987. Norstedts Förlag AB 1987, s. 229 ff.

Domstols prövning av skiljedom, Nordiskt juristmöte Del I, s. 265 och Del II, s. 457 och 487.

Civilrätt

Rättsverkningar av underförstådda uppfattningar och närliggande uttryck, Del I, JT s. 2018-19 s. 518 ff. och Del II, JT 2018 – 19 s. 757 ff.

Konkursrätt

I vad mån kan en konkursgäldenär ha rättshandlingsförmåga? Vänbok till Mikael Mellqvist,

Jure 2020, s. 67 ff.

Föreligger obestånd då gäldenären kunnat betala sina skulder endast på grund av begångna

brott? JT 1994 – 95 s. 737 ff.

Fristen för väckande av återvinningstalan enligt KL 4:19, JT 1989 – 90 s. 355 ff.

Straffrätt

Semantiskt dolda kausalrekvisit, Festskrift till Madeleine Leijonhufvud. Norstedts 2007, s. 103 ff.

Värdegränser, inflation och rättsbildning – en HD-dom rörande snatteri. JT 1994 – 95 s. 1026 ff.

Köpta vittnen, SvJT 1983 s. 669 ff.


  • Adress:
    Universitetsvägen 10C
    109 61 Stockholm
  • Direktnummer:
    +46 (0)8 - 16 22 50
  • Faxnummer:
    +46 (0)8-16 25 66
  • E-post:
    lars.heuman@juridicum.su.se