Stockholm Centre for Commercial Law

Projekt som bedrivs av Centrets doktorander

Jur. kand. Caroline Carlson, doktorand i finansrätt vid Juridicum

Bevisprövning i skatteprocessen

Syftet med mitt forskningsprojekt är att studera bevisprövning i skatteprocessen och särskilt tillämpningen av bevisvärderingsmetoder i förvaltningsdomstolar och myndigheter i dessa ärenden. Projektet kommer att fokusera på en jämförelse mellan bevisprövningen i allmänna domstolar respektive förvaltningsdomstolar med särskilt fokus på skatterättsliga mål. Jämförelsen kommer att bestå av dels en allmänt hållen analys av de bevisrättsliga reglerna samt en fördjupande analys ur ett bevisrättsligt perspektiv av särskilt utvalda skatterättsliga situationer.

Inom ramen för projektet kommer jag därvid att undersöka rättssäkerhetsaspekterna med anledning av avsaknaden av anpassade bevisvärderingsmetoder för taxeringsmål och även diskutera behovet av regler för bevisprövningen samt behovet av särskilda och anpassade bevisvärderingsmetoder för taxeringsmål för att öka rättssäkerheten.

 

Jur. kand. Kelly Chen, doktorand i civilrätt vid Juridicum

Min forskning är särskilt inriktad på finansmarknadsrätten. Det huvudsakliga arbetet upptas av ett avhandlingsprojekt som utgör en omfattande studie av de gällande regleringarna avseende multinationella finansiella företags aktiviteter på den europeiska respektive kinesiska kapitalmarknaden. Det finns, i dagsläget, inte något enhetligt regelverk avseende  dessa aktörers gränsöverskridande aktiviter på en global nivå. Praxis ser olika ut i olika länder, och valet av reglering kan väsentligt påverka den globala marknaden. Syftet med min avhandling är att fastställa påverkan de EU-rättsliga respektive kinesiska regelverken har på den globaliserade värdepappersmarknaden, identifiera eventuella hinder för tillsynssamordning mellan dessa två jurisdiktioner, samt bidra med förslag som kan verka för effektiv reglering, tillsyn och övervakning på den globala nivån.

 

Jur. kand. Svante Fagerlund, doktorand i bolagsrätt vid Juridicum

Statlig bolagsstyrning

Forskningsprojektet handlar om statlig bolagsstyrning. Staten är landets största bolagsägare och den största ägaren på Stockholmsbörsen. Bolagen har vid sidan av vinstintresset ofta viktiga samhällsuppdrag, som t.ex. transporter eller posthantering. Statens styrning av sina bolag påverkar därmed i hög grad såväl vardagen för medborgarna som Sveriges ekonomi. Staten hävdar för sin del att man ska vara ett föredöme inom bolags­styrning. Många gånger kan statens agerande dock ifrågasättas med utgångspunkt i den be­fintliga forskningen kring bolagsstyrning. Samtidigt måste beaktas att statlig bolagsstyrning inte är samma sak som bolagsstyrning generellt. Att bolagen har staten och ytterst det svenska folket som ägare påverkar styrningen. Statlig bolagsstyrning måste ses i ett samhällsekono­miskt perspektiv. Syftet med denna avhandling är att bidra till att fylla luckan kring forsk­ning om statlig bolagsstyrning. Därvid är syftet att utreda vad god statlig bolagsstyrning är och i förevarande fall föreslå förbättringar av den bolagsstyrning den svenska staten bedriver. Lik­nande problem och frågeställningar kring statlig bolags­styrning förekommer på ett globalt plan. Det kan konstateras att forskning kring statlig bolagsstyrning har internationell betydelse och att svensk forskning därvid kan bidra.

 

Jur. kand. Antonia Krzymowska, doktorand i civilrätt vid Juridicum

Avhandlingsprojektet syftar till att utkristallisera mäklarrättsliga principer i svensk rätt, varför rättsläget för fastighetsmäklare, företagsmäklare, skeppsmäklare, aktiemäklare, handelsagenter samt kommissionärer undersöks. Den mäklartyp som blivit föremål för den mest ingående regleringen i lag är fastighetsmäklare. Med hänsyn till dels fastighetshandelns omfattning, dels den ekonomiska betydelse bostadsköp har för enskilda, och dels bostadsköpens formkrav och andra hanteringsstandarder i form av ständigt utvecklande branschkutymer är det inte förvånande att verksamheten varit lagreglerad sedan 1977. Fastighetsmäklarlagen (2011:666) omfattar i likhet med föregångarna såväl civil- som näringsrättslig reglering, till vilken knutits en offentlig tillsynsverksamhet innefattande disciplinärenden. Trots denna reglering råder betydande osäkerhet på centrala punkter rörande förhållandena mellan fastighetsmäklaren och uppdragsgivaren respektive fastighetsmäklaren och motparten. I den disciplinära övervakningen, numera med visst stöd i den nya fastighetsmäklarlagen, har synsättet att fastighetsmäklaren har ett ansvar också mot spekulanter i tilltagande grad börjat framträda. Som en övergripande problemställning, vilken allmänt bidrar till osäkerheten, kan anföras den svårpreciserade näringsrättsliga influensen – genom begreppet god fastighetsmäklarsed – på fastighetsmäklarens avtalsrättsliga ansvar mot sin uppdragsgivare och det ”kontraktsmässiga” ansvaret mot tredje man. En av forskningens grundläggande frågeställningar är i vad mån fastighetsmäklarlagens reglering kan tillämpas utanför fastighetsmäklarlagens egentliga tillämpningsområde.

 

Jur. kand. Philip Mielnicki, doktorand i civilrätt vid Juridicum

En rättighetsbaserad skadeståndslära

I denna studie undersöks sambandet mellan rättigheter och skadeståndsrätten: en rättighetsbaserad förståelse av skadeståndsrätten. Rättighetsbegreppet har ett kontroversiellt förflutet förhållande till skadeståndsrätten. Frågan är hur vi ska förhålla oss till rättigheter i skadeståndsrätten idag. Särskilt centralt är vilken betydelse en rättighetsbaserad förståelse av skadeståndsrätten (utöver mänskliga rättigheter) kan ha för skadeståndsrättens grunder, struktur och tillämpning. Inom ramen för projektet behandlas även grundläggande fri- och rättigheter (särskilt de i europakonventionen och regeringsformen) och deras betydelse för skadeståndsansvar. Förutom det rättighetsbaserade teoretiska perspektivet, anläggs ett komparativt perspektiv i avhandlingen.

 

Jur. kand. Maria Nääv, doktorand i civilrätt vid Juridicum

Intersektionalitet och förbudet mot diskriminering

Projektet berör diskrimineringsrätten i vid bemärkelse, men adresserar särskilt det civilrättsliga förbudet mot diskriminering och vår rättsförståelse om vad diskriminering egentligen innebär. Jag avser problematisera den civilrättsliga likhetsprincipen i ljuset av diskrimineringslagstiftningen som är tillkommen med utgångspunkten att strukturer är normativt relevanta. I min studie undersöks skyddet mot diskriminering genom en intersektionell analys. Intersektionalitetsteori är ett analytiskt hjälpmedel som används för att studera hur olika former av diskriminerande maktordningar samverkar i ett samhälle. Utgångspunkten för mitt arbete är att kritiskt studera diskrimineringsrätten med premissen att det förekommer diskriminering som uppträder på flera grunder simultant, eller med andra ord att diskrimineringsgrunderna har inbördes relationer i vilka de samverkar på olika sätt och ibland också ställs i konkurens mot varandra.

Mitt arbete innefattar att söka undersöka och systematisera diskrimineringsförbuden såsom de finns upptagna i svensk rätt för att sedan anlägga ett rättsteoretisk perspektiv på resultaten. Projektet omfattar utredning och undersökning av lagstiftningens konstruktion, frågan om huruvida förbudet mot diskriminering innefattar skydd mot multipel diskriminering (dvs diskriminering som sker på flera diskrimineringsgrunder simultant) och intersektionell diskriminering (diskriminering där grunderna för diskriminering inte går att skilja från varandra). Härvid aktualiseras flera skadeståndsrättsliga och processrättsliga frågor av betydelse. Studien baseras på svensk rätt, inklusive EU-rätt och folkrätt, men inkluderar även en internationella utblickar.

 

Jur. kand. Jessica Östberg, doktorand i civilrätt vid Juridicum

Frågor kring bolagsledningens lojalitetsplikt har rönt stor uppmärksamhet under senare år i anledning av de så kallade företagsskandalerna. Det är alldeles klart att styrelseledamöterna och verkställande direktören har en lojalitetsplikt, men den närmare innebörden härav och de yttre gränserna för denna är i högsta grad oklara.

Det övergripande syftet med mitt avhandlingsarbete är att analysera och systematisera de bestämmelser och principer som rör lojalitetsplikten för styrelseledamot och verkställande direktör i ett aktiebolag. Detta arbete kommer att inkludera en närmare undersökning och analys av: (i) styrelseledamöternas rättsliga ställning, (ii) till vems intressen lojalitetsplikten är knuten, dvs. en analys av det i lagtext, doktrin och förarbeten använda begreppet ”bolagets intresse”, (iii) den närmare innebörden av och de yttre gränserna för de specifika förpliktelser som följer av lojalitetsplikten, såsom den allmänna omsorgsplikten, tystnadsplikten, konkurrensförbudet och förbudet att utnyttja affärsmöjlighet m.m. (iv) generalklausulen och bestämmelserna om jäv samt (v) rättsföljder för beslut fattade och åtgärder vidtagna i strid mot lojalitetsplikten. Perspektivet kommer att vara övergripande rättsdogmatiskt, men även rättsekonomiska aspekter kommer att beaktas och då särskilt sådana som rör det så kallade agent-principal problemet. Avhandlingen kommer också innefatta internationella utblickar.