Stockholm Centre for Commercial Law

Projekt som bedrivs av Centrets doktorander

Jur. kand. Caroline Nordklint, doktorand i finansrätt vid Juridicum

Bevisprövning i skatteprocessen

Syftet med mitt forskningsprojekt är att studera bevisprövning i skatteprocessen och särskilt tillämpningen av bevisvärderingsmetoder i förvaltningsdomstolar och myndigheter i dessa ärenden. Projektet kommer att fokusera på en jämförelse mellan bevisprövningen i allmänna domstolar respektive förvaltningsdomstolar med särskilt fokus på skatterättsliga mål. Jämförelsen kommer att bestå av dels en allmänt hållen analys av de bevisrättsliga reglerna samt en fördjupande analys ur ett bevisrättsligt perspektiv av särskilt utvalda skatterättsliga situationer.

Inom ramen för projektet kommer jag därvid att undersöka rättssäkerhetsaspekterna med anledning av avsaknaden av anpassade bevisvärderingsmetoder för taxeringsmål och även diskutera behovet av regler för bevisprövningen samt behovet av särskilda och anpassade bevisvärderingsmetoder för taxeringsmål för att öka rättssäkerheten.

 

Jur. kand. Sara Göthlin, doktorand i civilrätt vid Juridicum

Subordineringsavtal – avtal om riktad efterställning

Projektet spänner över ämnena fordringsrätt, obeståndsrätt och näringsrätt. Avhandlingens övergripande syfte är att bidra till bättre förutsebarhet och mer tillgänglig kunskap när det gäller verkan av subordineringsavtal.

När flera långivare ska låna ut pengar till samma företag, är det vanligt att parterna söker åstadkomma någon form av rangordning mellan långivarna. Rangordningen tar sikte framför allt på gäldenärens eventuella obestånd, då tillgångarna inte kan förväntas täcka alla fordringar fullt ut. En borgenärs eller viss fordrans plats i rangordningen har betydelse för dess riskprofil, och är därmed en viktig datapunkt för vilket pris som bör åsättas krediten. Rangordningen spelar också in vid kreditprövning och kapitaltäckning för de institutioner som lämnar kredit.

En sådan rangordning – eller riskdifferentiering – mellan långivare kan åstadkommas på i huvudsak tre sätt: Genom anlitande av säkerheter, genom så kallad strukturell efterställning och genom avtal. Det är sistnämnda teknik som är av intresse för min avhandling. Jag undersöker frågor som har att göra med verkställbarheten i konkurs (eller den sakrättsliga giltigheten) av avtal där borgenärer och gäldenär har försökt åstadkomma en riktad efterställning, det vill säga en efterställning för någon borgenär bara i förhållande till viss eller vissa andra borgenärer. Ett annat sätt att uttrycka avhandlingens kärnproblem är hur vår rättsordning ser på avtal om rangordning mellan fordringar som enligt förmånsrättslagen (vid första anblick) ska behandlas lika.

Jag är särskilt intresserad av hur svensk rätt ska förstås på detta område i ljuset av avtalspraxis på finansmarknaden samt EU-lagstiftning och internationella konventioner som behandlar frågor om obestånd och förmånsrätt.

 

Jur. kand. Haymanot Baheru, doktorand i civilrätt vid Juridicum

Studien tar sikte på svensk hyressättningsreglering. Den övergripande forskningsfrågan om hur den rättsliga regleringen av hyresnivån är konstruerad besvaras genom att studera det hyresrättsliga regelverket ur ett systeminriktat perspektiv.

 

Jur. kand. Lawrence Williams, doktorand i finansrätt vid Juridicum

The World Trade Organization and the Allocation of the Corporate Tax Base among Multinational Enterprises for Transfer Pricing Purposes: An analysis of whether there is a conflict between the WTO Agreement and the allocation of the corporate tax base among multinational enterprises for transfer pricing purposes (Working Title)

The subject of the research is the compatibility of the Marrakesh Agreement Establishing the World Trade Organization and its Annexes (the “WTO Agreement”) with the Organisation for Economic Co-operation and Development’s (“OECD”) measures to allocate the corporate tax base among multinational enterprises (“MNEs”) for transfer pricing purposes. The purpose of the research is to conduct a critical legal analysis to determine whether there is a conflict between the WTO Agreement and the OECD’s measures to allocate the corporate tax base among MNEs for transfer pricing purposes, based on a study of the WTO Agreement and WTO case law.

My research is motivated and builds upon the previous research on the potential conflicts between the WTO Agreement and direct tax measures as well as attempting to fill the current gap in scholarship between international trade law and transfer pricing. It is anticipated that my research will be of benefit to tax policymakers who can preserve policy flexibility without violating international trade law commitments. It is hoped that the analysis of the aforementioned issues will shed light and launch the debate in this legal area, an area which has serious repercussions in national taxation and trade matters.

 

Jur. kand. Alexander Unnersjö, doktorand i civilrätt vid Juridicum

Regress

I mitt avhandlingsprojekt studerar jag regressrätt ur ett allmänt obligationsrättsligt perspektiv. Fokus ligger på regressrätten som rättsligt begrepp, regress i samband med solidariskt ansvar i vid bemärkelse och regress i samband med interventionsbetalningar.

 

Jur. kand. Fredrik Sandberg, doktorand i skadeståndsrätt vid Juridicum

Forskningsprojektet avser olika skadeståndsfrågor vid personuppgiftsbehandling. Skadestånd vid överträdelser av personuppgiftsskyddet förekommer i en större rättslig kontext, framför allt i form av tre olika kontexter: en allmän EU-rättslig kontext, en dataskyddsrättslig kontext och en skadeståndsrättslig kontext. Hur dessa tre rättsliga kontexter griper in och samspelar med varandra utgör ett underliggande tema i avhandlingsprojektet. I dataskyddsförordningen (GDPR) finns vissa regler om skadeståndsansvar vid överträdelser av förordningen, men det är en ofullständig reglering som saknar uttryckliga svar på många av de frågor som kan bli aktuella vid bedömningen av skadeståndsanspråk. En viktig fråga i projektet är hur och  i vilken utsträckning EU-rätten respektive den nationella rätten får det avgörande inflytandet. En annan viktig övergripande fråga är om skyddet för personuppgifter är ett så särpräglat område att det påkallar särskilda skadeståndsrättsliga lösningar eller om allmänna skadeståndsrättsliga regler och principer bör tillämpas. Ytterligare en fråga är hur skadestånd vid överträdelser av personuppgiftsskyddet förhåller sig till olika teorier om skadeståndets ändamål eller funktion.